Stabilisering eller de-eskalering av parets negativa interaktion

Att förstå de känslomässiga varningssignaler som våra klienter upplever och känna igen de återkommande mönster som förstärker känslan av hot är avgörande för att hjälpa dem att minska sina självskyddande reaktioner. Terapeuten behöver förstå hur emotioner fungerar för att arbeta med de “larmklockor” som varje person uppfattar i relationen. Att kunna följa och koppla ihop de viktiga delarna – trigger, snabb bedömning, kroppslig reaktion, meningsskapande och handlingstendens – blir en av de viktigaste färdigheterna för att hjälpa paret med stabilisering av relationsmönstret.

Larm om anknytningförlust

Klienter kommer ofta till terapi fast i repetitiva mönster som upprätthåller deras känsla av nöd. Diffusa känslomässiga larm och oklara rädslor triggar skyddsreaktioner, som i sin tur förstärker dessa anknytningsrädslor. Anknytningsrädslor är ofta svåra att identifiera eftersom de är kopplade till starka överlevnadsinstinkter och kan kännas överväldigande. När vi kämpar för att överleva finns det inte tid att tänka ”Jag är rädd” – vi reagerar instinktivt genom att fly, slåss eller frysa.

På samma sätt, i ett ögonblick av relationell fara, finns det sällan tid eller utrymme att identifiera och uttrycka den grundläggande rädslan. Anknytningsrädslor för förlust, ensamhet, förtvivlan och panik förblir ofta osagda i dessa hotfulla stunder. Dessa outtryckta rädslor sätter igång reaktioner, som i sin tur triggar nya rädslor, och skapar en självförstärkande återkopplingsslinga.

Repetitiva återkopplingsslingor

När anknytningssystemet aktiveras av upplevda hot skapas återkopplingsslingor mellan inre känslor och relationella interaktioner. Utan trygg anknytning vänder sig klienter ofta till strategier som antingen förstärker eller undertrycker känslor, vilket skapar negativa mönster av självskydd och emotionell reaktivitet. Dessa mönster blir självförstärkande och kan förvärra symtomen.

Bowlbys teori om spegling visar hur inre upplevelser och relationer påverkar varandra. Genom att addera den sociokulturella kontexten ser vi hur externa hot, som internaliserad homofobi eller rasism, också påverkar självbild och relationer.

En EFT-terapeut hjälper klienter att förstå och bryta dessa mönster genom att identifiera anknytningshot, känslomässiga reaktioner och deras betydelser. Genom att skapa klarhet i dessa processer kan klienter börja hantera sina känslor mer konstruktivt och nå fram till de djupare, ofta ohörda, emotionerna bakom reaktiviteten.

Den första förändringshändelsen i EFT: Stabilisering

I EFT är det första steget i förändring att stabilisera det negativa mönstret som paret fastnat i. Istället för att använda strategier som förstärker ångest och smärta, hjälper terapeuten klienterna att förstå att problemet ligger i deras självskyddande mönster, inte i dem själva eller deras partner. Denna insikt gör att paret kan börja bryta den repetitiva cykeln av reaktivitet som drivs av dolda rädslor att förlora anknytningen.

Stabilisering innebär att minska reaktiviteten och skapa ett tryggare utrymme för att utforska de underliggande emotionerna. Par kan identifiera sina rädslor, som ofta gömmer sig bakom konflikter – exempelvis rädslan för övergivenhet eller för att bli förstörd. När mönstret blir tydligt inser de att det är detta, och inte varandra, som är problemet.

Klienter upptäcker att deras sätt att skydda sig, även om det varit välmenat, skapar distans och förvärrar konflikter. Med denna förståelse kan de börja förändra sitt mönster och bygga tryggare anknytningar. Detta ger hopp och möjliggör en djupare känslomässig utforskning i nästa steg av terapin.

Stabilisering handlar om att omformulera problemet: från att hitta fel till att samarbeta mot ett gemensamt mål. Det öppnar dörren för förändring och stärker känslan av kontroll och hopp för framtiden.

Vad EFT-terapeuter observerar vid stabilisering

En terapeut reflekterar över sina klienter som befinner sig i Fas 1 och ser fyra gemensamma mönster:

1. Anknytningslarm: Terapeuten märker tecken på anknytningshot och hör “larm” som ringer ”nöd” hos både i paret.
2. Känslomässiga kaskader: Klienter reagerar olika på dessa hot. Vissa blir intensiva och reaktiva, medan andra drar sig undan och är svårare att nå.
3. Dörröppningar till djupare känslor: Terapeuten observerar att varje känsloelement (t ex trigger, handlingstendens, meningsskapande osv) kan leda till en mer central och sårbar känsla. När dessa känslor kopplas samman till en begriplig helhet, framträder en djupare förståelse av rädslan som driver reaktiviteten.
4. Mönster och förändring: Terapeuten ser logiken i klienternas mönster och hur dessa förändras. Reaktiviteten minskar, och klienter börjar bli medvetna om sina känslokaskader och kan ibland avbryta dem. Denna medvetenhet ger dem utrymme att utforska sina upplevelser djupare.

Terapeuten uppfattar hopp i dessa förändringar, både i sina klienter och i sig själv, vilket stärker tron på processen.

Farosignaler och varningsklockor

En EFT-terapeut är ständigt uppmärksam på tecken som visar att romantiska partners upplever hot mot sin känsla av trygghet och acceptans i relationen. Dessa tecken kan framträda i ansiktsuttryck, tonfall och subtila kroppsrörelser. En höjd ögonbryn eller en liten förändring i kroppshållningen kan signalera en partner som vänder sig bort eller emot den andre.

Terapeuten identifierar ofta början på en cykel av känslomässig nöd och söker tecken på underliggande rädslor, som rädslan att förlora anknytningen. Genom att observera dessa varningssignaler kan terapeuten hjälpa klienter att identifiera de utlösande faktorer som förstärker deras cykler av nöd och skapa en tryggare grund för att hantera deras underliggande rädslor.

Kaskader av emotion

En EFT-terapeut observerar och lyssnar på klienters emotionella kaskader som utspelar sig under sessionen. Genom att använda ett anknytningsperspektiv kan terapeuten upptäcka subtila förändringar i ansiktsuttryck, kroppsrörelser eller tonfall som signalerar att klientens amygdala har aktiverats och snabbt bedömt något som antingen tryggt eller hotfullt. Denna bedömning sker på en omedveten nivå och uttrycks genom kroppen innan klienten själv kan sätta ord på sina känslor. Terapeuten noterar dessa signaler och stämmer in på de kroppsliga tecken som visar att en emotionell process har påbörjats.

När en trigger uppfattas som ett hot, startar en emotionell kaskad som består av fyra element:

1. Trigger: Något upplevs som farligt eller hotfullt.
2. Kroppslig respons: Exempelvis adrenalinpåslag eller en känsla av ilska eller skam.
3. Meningsskapande: Klienten tolkar situationen, ofta genom en inre dialog.
4. Handlingsimpuls: Klienten reagerar, antingen genom att agera ut eller undertrycka sina känslor.

Terapeuten ser också hur vissa klienter, i mötet med sina triggers, använder överlevnadsstrategier som att avfärda sina känslor eller maskera dem med ett leende. Ett exempel på detta är när en klient upplever en orättvisa, känner ilska, men väljer att ignorera sin egen upplevelse och istället ”låtsas som att det inte berör”.

När terapeuten speglar och bekräftar klientens upplevelse, skapas en annan sorts emotionell kaskad:

1. Trigger (upplevs som trygg): Terapeuten bekräftar klientens känslor och synliggör deras sätt att hantera smärta.
2. Kroppslig respons: En paus, en lång utandning, eller synliga tecken på lättnad.
3. Meningsskapande: Klienten känner sig sedd och förstådd. ”Hon ser min smärta och ilska bakom leendet.”
4. Handlingsimpuls: Klienten uppskattar att bli bekräftad och reflekterar över sitt sätt att hantera sina känslor.
5. Kärnemotion: En glimt av glädje och tröst över att bli värderad och sedd.

Denna typ av dialog mellan terapeut och klienterna i paret hjälper till att bryta negativa emotionella mönster och öppnar upp för en djupare kontakt med klientens kärnemotioner.

Dörrar till underliggande, ouppmärksammade emotioner

I Fas 1 av EFT är klienternas kärnemotioner ofta utanför deras medvetande. De emotionella kaskader som utspelar sig i deras mönster sker så snabbt att kärnemotionerna förblir oupptäckta. I takt med att den terapeutiska relationen skapar trygghet, kan terapeuten uppfatta subtila signaler som öppnar dörrar till mer sårbara och ouppmärksammade emotioner.

Varje del av en emotion – farosignaler, snabba omedvetna reaktioner, kroppsliga sensationer, meningsbetydelser, handlingar och reaktiva emotioner – kan fungera som en väg in till kärnemotionen. Dessa känslor driver ofta de repetitiva och eskalerande mönstren av emotionell reaktivitet.

Med hjälp av anknytningsperspektivet ser terapeuten bortom ytan och identifierar farosignaler som aktiverar klienternas självskyddande system. Klienter fast i rigida, repetitiva mönster agerar ofta i ett nödläge, styrda av rädslan för att förlora kärlek, anknytning eller sin egen självbild. I EFT ses reaktiva emotioner som frustration, ilska eller avtrubbning som koder för ouppmärksammade kärnemotioner, såsom rädsla för avvisning, ensamhet eller förlust.

I EFT för par ser terapeuten hur varje partners signaler och reaktioner triggar den andre och förstärker känslan av hot. Klienterna är ofta så upptagna av sina automatiska självskyddande reaktioner – att vända sig mot, bort från eller emot – att de inte når fram till sina kärnbehov eller tydligt kan uttrycka sina rädslor.

En EFT-terapeut fungerar som en vägledare som hjälper klienten att följa sina mönster och lyssna på de kärnemotioner som ligger bakom deras självskyddande beteenden. Detta öppnar för en djupare förståelse och möjlighet till förändring.

Trygghet och hopp: Mönstret som problemet

I slutet av stabiliseringsfasen (Steg 1, klienternas Steg 4) upplever klienter ofta en ny känsla av trygghet och hopp, även om skyddande mönster fortfarande kan dyka upp. Genom att sätta ord på sina underliggande rädslor kan de börja se mönstren som problemet snarare än varandra eller sig själva. Ett vanligt sätt för par är att identifiera och namnge sina cykler, som “den rasande stormen” eller “den frusna sjön”, börjar de förstå de sårbara emotioner som driver deras reaktioner.

De börjar förstå hur deras handlingar påverkar varandra och kan uttrycka insikter som:

• “Jag märker att när jag blir arg och högljudd, känner han en knut i magen.”
• “Det betyder mycket att han förstår varför jag blir så rädd när han drar sig undan.”

Sådana insikter skapar utrymme för förändring. Klienterna märker att de inte längre reagerar lika snabbt eller intensivt, och att deras relation känns tryggare. Stabilisering i Fas 1 innebär att klienterna får en trygg grund för att se sina mönster, utforska sina kärnemotioner och hitta nya vägar framåt.

Hur EFT-terapeuter formar den första förändringshändelsen: Stabilisering

Den stabiliserande förändringshändelsen i Fas 1 formas genom alla delar av EFT Tango, där Tango 2 – att samla och fördjupa klientens upplevelse – är central i senare skedet av Fas 1. Denna process hjälper par och individer att utforska och stabilisera sina mönster av snabb reaktivitet på larmande signaler.

Hur EFT-terapeuter guidar stabilisering med EFT Tango

1. Utforska det grundläggande mönstret: Använd Tango 1 för att kartlägga klienternas mönster. Vid behov, gå vidare med Tango 3 och 4 för att hjälpa dem att uppleva och äga sina reaktioner.
2. Samla och strukturera reaktionerna: Med Tango 2, kartlägg klienternas reaktioner från trigger, snabb bedömning, kroppslig reaktion, meningsskapande och handlingtendens. Utforska, fördjupa och identifiera kärnemotionen som driver mönstret. Använd Tango 3 och 4 för att skapa djupare medvetenhet genom nära interpersonella möten.
3. Integrera den nya förståelsen: Med Tango 5, rama in problemet som ett mönster och sammanfatta hur klienterna har stabiliserats. Fira deras framsteg och stärk känslan av hopp och självförtroende.

Tecken på stabilisering i emotionellt fokuserad parterapi

• Båda parterna börjar förstå vilka situationer som triggar deras “larmklocka” och hur de vanligtvis reagerar.
• De ser hur deras beteenden bidrar till att dra in partnern i cykeln och hur deras reaktioner triggar partnerns kärnrädsla.
• De upptäcker, sätter ord på och uttrycker de sårbara emotioner och längtan som ligger bakom att driva på eller dra sig undan.
• De accepterar sitt unika mönster som en ny förståelse av sina relationsproblem.
• Tillsammans med terapeuten skapar de en meningsfull berättelse om hur mönstret definierar deras relation och hur de skapar det. Detta ger en känsla av möjlighet: “Om vi skapade detta, kanske vi kan förändra det.”
• De blir medvetna om sin automatiska reaktivitet och kan ibland stoppa den.
• Mindre reaktivitet skapar större trygghet i relationen.
• Relationens ton blir mindre fientlig och mer engagerad och hoppfull, även om mönstret fortfarande återkommer, men på ett mindre skadligt sätt.
• Interaktionerna blir mer flexibla, och en ny typ av dialog uppstår där partners är känslomässigt mer engagerade. Konflikter är lugnare, och de känner sig närmare varandra.
• Upplevelsen av både sig själva och sin partner blir mindre begränsad.

Pådrivare:

• Känner lättnad över att partnern inte är likgiltig utan gömmer sig för att skydda sig från intensiteten i deras agerande.
• Börjar uttrycka en längtan efter kontakt. De är fortfarande arga och misstänksamma, men mindre fientliga, och börjar prata om sin sorg och desperation.

Tillbakadragare:

• Känner lättnad över att partnerns fientlighet inte är slumpmässig utan ett desperat svar på deras frånvändhet.
• Börjar prata om sin förlamning istället för att bara bli känslomässigt avtrubbade.

Hur EFT-terapeuter engagerar klienter under stabilisering

EFT-terapeuter hjälper klienter att fördjupa sin medvetenhet om självskyddande mönster och uppleva de kärnrädslor som driver dem genom att:

• Vara genuina, empatiska och visa ovillkorlig acceptans.
• Följa klienternas nuvarande mönster och förstå känslomässig fördjupning som en viktig del av förändring.
• Främja klienternas förmåga att reflektera över sina emotioner i realtid, vilket skapar möjlighet för djupare självinsikt och förändring.

Terapeuter använder EFT-interventioner och hållningen av RISSSSSC för att fördjupa känslomässig upplevelse. Genom att erbjuda en trygg och anpassad närvaro, med kulturell ödmjukhet och empatiskt engagemang, skapar terapeuten de förutsättningar klienterna behöver för att nå stabilisering och genomföra den första viktiga förändringen.

Källor till texten:

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Brubacher, L. L. (2025). Stepping into Emotionally
Focused Therapy : Key Ingredients of Change – Second Edition. New York: Routledge.

Skribenten