Kartläggning av samspelsmönster

Idealiskt sett börjar kartläggningen av samspelsmönster (även kallat interaktionsmönster, rundgångar eller loopar) redan från första sessionen genom att utforska varje partners upplevelser och bakgrundsinformation. Men ofta finns det så mycket annat för terapeuten att hantera, bemöta och undersöka med paret att kartläggningen inte är möjlig att genomföra under första samtalet. När kartläggningen inte kan starta i första samtalet, påbörjas den istället i det andra gemensamma samtalet. Terapeuten letar efter återkommande mönster i parets interaktioner, särskilt under stress eller konflikt, vilket ofta reflekterar otillfredsställda anknytningsbehov.

För att identifiera loopen ber terapeuten paret beskriva sina bråk och typiska interaktioner genom specifika frågor till exempel:

• “Vad gör ni var och en när det är stressigt i ert förhållande?”
• “Vad gör du när du ser ‘den där blicken’ i din partners ansikte?”
• “Vad händer när ni bråkar?”
• “Låtsas att jag är en fluga på väggen i ert kök; berätta för mig, vad skulle jag se om ni två hade ett gräl?”
• ”Vem är mer benägen att ta initiativ till samtal om er relation?”
• ”Hur tar ni var och en ”hand om” er relation?”

EFT-terapeuten observerar hur partnerna reagerar i terapin eller ställer frågor som: “När din partner agerar på det sättet, brukar det trigga dig?”, “Om du blir triggad, vad brukar du göra då?”, “När du gör så (vänder sig till partnern), vad händer med dig?”. På detta sätt framträder deras interaktioner i en sekvens av trigger och handlingstendens som leder till en ny trigger hos den andra och handlingstendens, vilket i sin helhet skapar en negativ interaktionsloop. Dessa loopar ses som uttryck för separationsprotest och otrygg anknytning, och speglar otillfredsställda anknytningsbehov samt rädslor för att lita på varandra i kärlek.

Varje partners position i loopen reflekterar deras upplevelse av förhållandet. Exempelvis kan en hustru känna sig ensam och oviktig när hennes man drar sig undan, vilket gör henne arg och leder till kritik och krav. Mannen, som känner sig otillräcklig, stänger av känslomässigt och drar sig undan mer, vilket bekräftar hustruns känslor och driver loopen vidare. Exempel på hur detta kan uttryckas hittar du nedan.

Tillbakadragaren säger saker som…

Pådrivare säger saker som…

“Du kommer aldrig nära mig eller rör vid mig.” “Jag får aldrig till det rätt eller tillfredsställer hen.” “Jag bryr mig inte – vad är poängen?” “Jag är förbluffad över att du kan ta något så litet och blåsa upp det.” “Jag vet inte vad jag känner.” “Du ger mig den där blicken, och jag blir paralyserad.” “Hon initierar aldrig sex – det är alltid upp till mig.” “Jag kan aldrig få det rätt eller leva upp till din standard. Det är som om du har ett poängkort, och jag kommer alltid till korta. Det enda jag hör är vad jag gör fel, aldrig vad som går rätt.” “Jag känner mig som att du har mig hängande i slutet av ett rep som kommer att fransa upp sig när som helst, och då är det över.” “Jag känner ingenting – inget alls.”

”Mitt hjärta går sönder.” ”Han är aldrig där. Han är alltid på jobbet.” ”Du tittar aldrig på mig när jag pratar med dig. Du tittar bara på TV/mobil.” ”Det finns födelsedagar som glöms bort eller bröllopsdagar som inte uppmärksammas.” ”Jag gör det själv och tar hand om saker på egen hand.” ”Jag är långt ner på din lista – efter ditt jobb, barnen, din familj, och sedan kanske mig.” ”Du är inte där – ingen har någonsin varit där.” ”Du lyssnar inte. Du lyssnar aldrig. Det spelar ingen roll hur länge jag pratar eller hur många exempel jag ger dig eller hur hårt jag försöker – jag kan aldrig nå fram till dig.” ”Det är som om vi är rumskamrater eller syskon. Allt hopp om passion eller romantik är förgäves – hen vill helt enkelt inte.” ”Andra par verkar ha liv som är fulla, och de njuter av varandra. Vi har ingenting.”

Kartläggning av samspelsmönster utifrån anknytningsstrategier

Information om anknytningsstrategier samlas in genom att (a) observera paret när de interagerar under sessionen och (b) fråga hur var och en vanligtvis reagerar på den andra (Furrow, o.a., 2022). Vem söker närhet? Söker de stöd från varandra? Hur reagerar varje partner när den andra är upprörd? EFT-terapeuten lyssnar efter tecken på trygg anknytning, ökad rädsla för övergivenhet eller undvikande av känslomässig närhet.
En klient med trygg anknytning brukar:

• Öppet uttrycka både positiva och negativa känslor.
• Ge sin partner fördelen av tvivlet.
• Söka stöd från sin partner när de är upprörda.
• Vara tillgänglig för att trösta och stödja sin partner när det behövs.

En klient som använder undvikande strategier brukar:

• Undvika att söka stöd från sin partner.
• Ha svårt att stödja sin partner när denne är orolig eller behövande.
• Dra sig undan just när partnern behöver dem som mest.
• Förminska eller avfärda hot och skador mot sig själv.
• Intellektualisera och begränsa sina känslor, med fokus på problemlösning eller handling.

En klient med ambivalent anknytning brukar:

• Visa ett intensivt behov av stöd och tillgivenhet från sin partner.
• Förstora hot och personliga sår.
• Vara vaksam och snabbt tolka partnerns beteende som ett hot.
• Kräva sin partners tid och uppmärksamhet.
• Uttrycka känslor intensivt.

En klient med en blandning av rädda och undvikande strategier brukar:

• Hantera sina rädslor genom att undvika intimitet och ha svårt med känslomässig och fysisk närhet.
• Hålla inne känslor och vara ovillig att öppna sig.
• Ha svårt att tro att deras partner verkligen bryr sig om dem.
• Undvika att söka stöd eller, när de gör det, dra sig undan när det erbjuds. Uppträda passivt.
• Ha upplevt trauma eller blivit svikna i kärleksrelationer.

Källor till texten – kartläggning av samspelsmönster

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Frågor och svar

Vad jag har förstått är kartläggning av samspelsmönster en intervention som syftar till att identifiera en hypotes om ett generellt samspelsmönster?

Båda parter fastnar i återkommande interaktionscykler som skapar konflikt och avstånd. Emotionellt fokuserad terapi (EFT) identifierar främst fem sådana mönster: 1) Driva på – Backa undan, 2) Backa undan – Backa undan, 3) Attack – Attack, 4) Spegelvänt, Driva på – Backa undan och 5) Komplext samspelsmönster.

Fortsätter man att kartlägga samspelet när det generella samspelsmönstret har identifierats?

Ja, när man har identifierat det generella samspelsmönstret, går man vidare med att utforska hur det specifika emotionella samspelet mellan dem ser ut, både på ett personligt (intrapsykiskt) plan och på ett mellanmänskligt plan.

Skribent