Empatiska gissningar kan bäst beskrivas som välgrundade gissningar eller tolkningar av klientens upplevelser. Dessa gissningar är mer än bara kognitiva tolkningar; de formas genom terapeutens djupdykning i klientens anknytningsberättelse, inklusive deras upplevelser av att fastna i negativa mönster och de strategier de använder för att skydda sig själva. Empatiska gissningar baseras på terapeutens förståelse av grundläggande anknytningsprocesser och intoning till klientens kärnemotioner, såsom rädslor för att bli övergiven, avvisad eller överväldigad. De erbjuds försiktigt och med en inbjudan till klienten att rätta till dem om de inte stämmer (t.ex. “Stämmer det för dig?”).
“Så kan du hjälpa mig, Tomas? När din fru gråter, stelnar du till? Det är vad som hände just nu. Du blir stel och tyst. I dina erfarenheter av livet har det lett till väldigt tuffa situationer när någon gråter, om jag förstår dig rätt? Så en del av dig säger: ‘Nu kommer det bli bråk. Nu har jag misslyckats igen! Bäst att vara tyst och hoppas att det här blåser över.’ Är det så det är för dig?”
I exemplet nedan använder terapeuten en empatisk gissning för att identifiera en klients underliggande anknytningslängtan:
“Du säger att du känner dig ensam och att ensamheten är överväldigande, som ett fullständigt avvisande, och du reagerar med en attack eftersom det gör ont. Och jag hör att det gör ont—att du känner dig ensam och avvisad. Jag undrar också om smärtan innehåller en längtan efter kontakt—en längtan att bli hållen och tröstad—att en del av dig längtar efter att vara med honom, att få den kontakten, att verkligen vara med honom. Stämmer det för dig?”
Anknytningssådd
En variation av empatisk gissning bygger på terapeutens skicklighet att validera och förstärka en partners emotionella engagemang. Denna intervention används för att belysa de anknytningsbehov och den längtan som blockeras av klientens rädslor, och för att måla upp en bild av denna längtan och dessa behov som tillgodosedda av en viktig annan. Den hjälper klienter att se bortom rädslorna till de behov som ligger bakom deras fastlåsta mönster, och öppnar upp nya möjligheter för kontakt genom att tydliggöra de blockerade anknytningslängtan och beteenden samt motmedlet till otillfredsställda behov.
Ett vanligt sätt att bygga upp anknytningssådden är att rama in det mellan längtan (anknytningsbehovet) och rädslan som blockerar att uttrycka denna längtan på följande sätt:
- Interventionen börjar med frasen: ”Så du kunde aldrig…”
”Så du kunde aldrig vända dig till henne och säga, ’Jag behöver dig och jag behöver komma först. Jag vill vara viktig.’” - Sedan adresserar terapeuten rädslan som hindrar klienten från att vara mer engagerad med sin partner. ”Så du kunde aldrig…” (avslöja anknytningsrelaterad rädsla eller behov).
”Så du kunde aldrig vända dig till honom och berätta att kritiken gör för ont och får dig att ifrågasätta ditt värde? Det du verkligen vill är att känna dig säker och värdefull i hans hjärta.”
Diskurs
En diskurs är en speciell typ av empatisk gissning som används när klienter är ovilliga att utforska sin upplevelse. Den är ganska ovanlig och tillämpas när andra strategier inte har varit effektiva för att främja emotionell upplevelse. Diskursen är en icke-hotande intervention där terapeuten berättar en historia om en annan klient—individ, par eller familj—som har någon likhet med klientens situation. Berättelsen beskriver nyckelelementen i klientens negativa mönster, med gissade underliggande emotioner invävda. Terapeuten förbereder ofta diskursen i förväg.
“Ibland fastnar par i ett mönster som är svårt för dem att förstå. Jag har tänkt på ett par som jag känner, som ofta fastnar kring firandet av högtider. De kan till och med se det komma, men de känner sig hjälplösa när problemen börjar. Hon har en nära relation till sin familj och vill vara en del av deras högtidssammankomster. Han ser detta som att hennes familj kontrollerar henne. Hur som helst, han tenderar att utmana hennes önskan att umgås med sin familj som ett tecken på hennes brist på engagemang i deras äktenskap. Hon ogillar hans dömande attityd och blir arg på hans kritiska kommentarer om hennes familj. Han drar sig sedan tillbaka, blir passiv och surar. Hon blir rasande på hans beteende och ser honom som överdrivet krävande och omogen. Det ironiska är att de båda vill få bort denna ‘familjedans’ från sitt förhållande. Han vill ha försäkran om att han är viktig för henne, eftersom familjehögtider brukade vara smärtsamma tider för honom. Hon förstod inte att han behövde försäkran och stöd, och han såg inte att hon ville vara där för honom men kände sig hindrad på grund av att hon kände sig för kontrollerad. Jag undrar ibland om detta par kunde identifiera sig med hur det är för er båda när ni hanterar familjeförväntningar.”
Källor till texten
Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.
Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.
Frågor och Svar
Förutom empatiska gissningar och anknytningssådd, finns det fler interventioner?
Ja, de två vanligaste inom emotionellt fokuserad terapi (EFT) för par är validering och reflektion. Dessa interventioner används ofta för att hjälpa båda i paret att känna sig sedda och hörda, samt för att minska deras vanemässiga försvar, som att till exempel lägga skulden för relationsproblemen på varandra.
Hur kan anknytningsteorin tillämpas för att förstå och förbättra vuxna kärleksrelationer?
Anknytningsteorin, ursprungligen utvecklad för att beskriva barns relationer till sina vårdnadshavare, kan även appliceras på vuxna kärleksrelationer. Den betonar att sökandet efter närhet och trygghet är ett medfött behov som kvarstår genom hela livet. I vuxna relationer fungerar partnern som en “trygg hamn” och en “säker bas”, vilket innebär att individen känner sig lugn och säker i partnerns närvaro och vågar utforska världen med tillförsikt. Genom att förstå dessa anknytningsmönster kan terapeuter identifiera kärnproblemen i en relation, sätta meningsfulla mål och hitta effektiva vägar för att stärka parets band. Anknytningsteorin förklarar inte bara vad som går fel i relationer utan visar också hur kärleksfulla, trygga band byggs och bevaras.
Skribent
Jens Mebius är idag certifierad EFT terapeut, handledare och utbildare. Han hjälper par, familjer och individer att stärka sina relationer, samtidigt som han utbildar terapeuter i Stockholms EFT Center.