Emotioner

I emotionellt fokuserad terapi (EFT) betraktas emotioner som både orsaken till lidande i parrelationer och nyckeln till att skapa förändring. Emotioner är mycket mer än bara känsloord; de ses som en dynamisk och aktiv process som snabbt leder till handling och uppstår ur förmedvetna (prekognitiva) uppfattningar om hur situationer relaterar till en persons grundläggande behov och bekymmer. Emotioner fungerar som motorn i våra anknytningsprocesser. Hur vi hanterar oss själva, tar emot hjälp från andra och stöttar andra med svåra emotioner som skam, rädsla och sorg, avgör om vi utvecklar trygga eller otrygga anknytningsstrategier.

Trygga anknytningsstrategier kännetecknas av en öppenhet för att både ta emot stöd och ge hjälp till andra, samtidigt som man ser på sig själv och andra med acceptans och empati. Om man däremot har erfarenheter som visar att öppenhet inte varit tryggt, är det vanligt att utveckla strategier kopplade till otrygga anknytningsmönster.

Emotioner är inte primitiva eller irrationella reaktioner, utan ett sofistikerat informationssystem som integrerar biologiska och emotionella behov med tidigare erfarenheter, nuvarande uppfattningar av omgivningen och förväntade sociala konsekvenser. Emotioner kan förstås som en stegvis process som formar och påverkar olika aspekter av mänskliga erfarenheter och relationer.

Vanliga emotioner i mänsklig erfarenhet

Flera grundläggande emotioner är universella och gemensamma för den mänskliga upplevelsen. Dessa emotioner kan identifieras genom liknande mönster av verbala och icke-verbala uttryck. Varje emotion är kopplad till specifika handlingstendenser—drivkrafter som styr våra reaktioner och beteenden. Här är en koppling mellan några vanliga emotioner och de handlingstendenser de utlöser:

Kärnemotioner	Handlingstendenser
Ilska	Stå på sig, försvara sig.
Glädje	Söka kontakt, engagera sig.
Förvåning/nyfikenhet	Delta, utforska.
Sorgsenhet	Söka stöd, dra sig tillbaka
Skam/avsky	Dölja, exkludera, undvika.
Rädsla/ångest	Fly, frys, ge upp mål, försvar sig.

Att vara sårad är en komplex emotion som innefattar ilska, sorg, rädsla för att förlora sin partner och ofta även skam. För att förstå kärnan i denna smärta behöver man sammanställa och destillera upplevelsen. Detta innebär att undersöka de olika delarna av emotionen: de skapade betydelserna, handlingstendenserna, kroppsliga reaktioner samt de inbäddade längtan och behov som finns där.

Panksepp beskriver en särskild typ av rädsla, kallad “ursprunglig panik”, som väcks vid förlust eller hot om förlust av en betydelsefull person. I nära relationer (tex kärleksrelationen) är rädslan ofta den dominerande känslan. Den fungerar som en grundläggande överlevnadsinstinkt som driver människor att söka närhet och trygghet när de upplever hot om förlust eller social avvisning. Denna rädsla mildras när en trygg anknytningsperson finns tillgänglig för att ge säkerhet och tröst. Utan sociala band riskerar vi att leva i smärta och isolering.

Kärnemotioner och reaktiva emotioner

Kärnemotioner är direkta och omedelbara responser på det som händer i stunden. De är ofta omedvetna och upplevs som fysiska förnimmelser i kroppen. När vi blir medvetna om våra kärnemotioner hjälper de oss att agera på ett mer anpassningsbart sätt: exempelvis kan rädsla vid ett hot leda till att vi söker trygghet eller reagerar beslutsamt, medan smärta och sorg vid en förlust motiverar oss att söka tröst och stöd.

När människor saknar trygga anknytningsband och befinner sig i nöd, tenderar de dock att ersätta kärnemotioner med ytliga eller reaktiva emotioner. Dessa reaktiva emotioner fungerar som en skyddsmekanism som döljer de ursprungliga känslorna i en viss situation. Till exempel kan ilska över en kränkning döljas av depression eller ångest, medan fientlighet kan maskera en känsla av skam.

Ytliga eller reaktiva emotioner, som ilska eller känslolöshet, försvårar tillgången till de underliggande kärnemotionerna och de behov som är kopplade till dem. Dessa reaktiva responser ökar dessutom den kroppsliga upphetsningen och leder till negativa bedömningar, vilket håller personen fast i ett mönster av ineffektiva och destruktiva handlingar.

Emotion som en process

Emotioner kan förstås som en process som utvecklas i flera steg, en modell som introducerades av Magda Arnold redan på 1960-talet. Dessa steg beskriver hur emotioner väcks och påverkar vårt beteende. Processen inkluderar följande steg:

• Trigger/signal: En yttre stimulans som triggar en emotionell respons. I parterapi handlar det ofta om en specifik händelse eller ett beteende från partnern. Ibland kan det vara en förväntning på hur partnern ska agera, grundad i tidigare erfarenheter.
• Snabb bedömning: En omedelbar, förmedveten bedömning av signalen, där hjärnans limbiska system identifierar om situationen är positiv eller negativ, trygg eller hotfull. Denna bedömning sker snabbt och utlöser den emotionella responsen.
• Kroppslig reaktion: Fysiologiska förändringar som förbereder kroppen på att agera, exempelvis ökad hjärtfrekvens, spända muskler eller förberedelsetillstånd för kamp, flykt eller frysning.
• Meningsskapande: Tolkningar och uppfattningar kring sig själv, den andre och relationen. Här bearbetas och omvärderas den initiala snabba bedömningen utifrån kognitiva processer och tidigare erfarenheter.
• Handlingstendens: Den drivkraft eller impuls som leder till en specifik beteenderespons. Detta kan vara en medveten handling eller en automatisk reaktion beroende på situationen.

Helheten av samspelsmönstret

Sammankopplingen av båda parternas emotionella processer är drivkraften bakom det negativa samspelsmönster som paret ofta fastnar i. En central del av denna fas i parterapin är att hjälpa paret att bli medvetna om helheten i loopen och hur deras emotionella processer samverkar för att upprätthålla mönstret. Denna insikt är avgörande för att påbörja förändringsarbetet.

Gräva djupare i negativa rundgångar och interaktionella positioner

EFT-terapeuten lyssnar aktivt på partnernas beskrivningar av varandras beteenden och identifierar de känsloladdade teman som framkommer i deras uttalanden. Dessa teman innehåller ofta metaforer eller beskrivande fraser som fungerar som “emotionella handtag” för att nå och fördjupa klientens upplevelser. Under Kartläggning av samspelsmönstret framkommer vanliga fraser som används av tillbakadragande eller pådrivande partners, och terapeuten använder dessa handtag som en ingång till de underliggande emotionella upplevelser som dessa uttalanden speglar.

I Tango 1 bjuder terapeuten in partnern att stanna i nuet och skapa utrymme för att utforska dessa känslomässigt laddade upplevelser. De positioner som parterna intar i samspelet, tillbakadragen – pådrivande, speglar bådas känslomässiga tillstånd och förstärker loopen som håller dem fast i mönstret.

Nedan finns en tabell som illustrerar möjliga känslomässiga upplevelser kopplade till de två positionerna:

Tillbakadragare känner sig ofta:	Pådrivare känner sig ofta:
Avvisade Otillräcklig Rädd för att misslyckas Överväldigad Frusen-Paralyserad Rädd-skrämd Inte önskad eller åtrådd Dömd, kritiserad Skam Tomhet	Skårad Ensam Inte önskad Osynlig Isolerad Inte viktig Övergiven Desperat Frånkopplad Nere

När terapeuten speglar det som sker i nuet genom empatiska reflektioner och valideringar, ökar ofta partnernas medvetenhet och tillgänglighet för att utforska sina underliggande upplevelser. Ett centralt mål i fas 1 – stabilisering är att samla och fördjupa den emotionella processen, vilket skapar en trygg bas för vidare terapeutiskt arbete.

Att arbeta med emotioner

Att arbeta med emotioner kräver att terapeuten engagerar sig i klienternas direkta upplevelser av dessa emotioner. Med utgångspunkt i hållningen RISSSSSC använder terapeuten enkla, konkreta ord och bilder för att hjälpa klienten att fördjupa sin upplevelse, så att emotionerna blir levande och specifika. Samtidigt säkerställer terapeuten att klienten arbetar med sina emotioner på ett “säkert avstånd” för att undvika överväldigande känslor eller avtrubbning.

Genom att hjälpa klienterna att sätta ord på sina emotionella processer skapas en tydligare förståelse för upplevelser som annars kunde ha förblivit vaga eller generaliserade till etiketter som frustration eller rädsla. Detta bidrar till att skapa ett sammanhang för emotionens utveckling och öppnar för nya sätt att medvetet hantera, engagera sig i och reglera emotionella responser. Terapeuten hjälper också paret att utveckla ett helikopterperspektiv, vilket innebär att förstå hur deras respektive emotionella processer påverkar och stressar varandra, vilket ofta leder till ökad reaktivitet.

Bådas reaktivitet valideras som en del av terapin för att skapa trygghet och förståelse. När klienterna känner sig sedda och hörda, även i sin reaktivitet, öppnas möjligheten att börja utforska de djupare kärnemotionerna och deras anknytning till grundläggande behov av trygghet och närhet i relationen.

Terapeuten börjar ofta med att arbeta på en ytligare nivå för att möta klienterna där de befinner sig, med fokus på att acceptera och validera de emotioner som först är tillgängliga. Detta steg är avgörande för att gradvis kunna nå de underliggande kärnemotionerna, som ofta rör smärta, rädsla eller längtan och som ligger bakom reaktiva och självskyddande responser.

Det är också viktigt att förstå att förändring i EFT inte bara handlar om att namnge eller omformulera negativa emotioner, även om detta är en central del av Fas 1. Det handlar i hög grad om att skapa nya emotionella erfarenheter som organiserar nya sätt att interagera och relatera till varandra, vilket är avgörande för framgångsrikt arbete i Fas 2 av terapin.

Källor till texten

Johnson, S. M. (2020). The Practice of Emotionally Focused Couple Therapy : Creating Connection – Third Edition. New York: Routledge.

Johnson, S. M. (2019). Attachment theory in practice : Emotionally Focused Therapy (EFT) with Individuals, Couples, and Families. New York: The Guilford Press.

Furrow, J. L., Johnson, S. M., Bradley, B., Brubacher, L. L., Campbell, L., Kallos-Lilly, V., . . . Woolley, S. R. (2022). Becoming an Emotionally Focused Therapist : the workbook – Second Edition. New York: Routledge.

Brubacher, Lorrie L.. Stepping into Emotionally Focused Therapy: Key Ingredients of Change. Taylor & Francis. Kindle Edition.

Frågor och Svar

Om jag har förstått rätt är emotioner själva motorn i människors anknytning, men kan du berätta mer om vuxenanknytning?

Vuxenanknytning är en teori som bland annat förklarar hur kärlek mellan vuxna människor fungerar, eller ibland inte fungerar. Du kan läsa mer om det här: Kärlek – anknytning för vuxna.

Hur förändrar man emotioner?

Det handlar inte om att trycka bort dem. Inom EFT ser man att en emotion kan förändras genom att skapa en korrigerande emotionell erfarenhet. Här kan du läsa mer: Korrigerande emotionella erfarenheter.

Hur kan en terapeut bedöma om en person är mottaglig för att påverkas i sina emotionella upplevelser?

I EFT används ganska ofta Experiencing Scale för att avgöra människor mottaglighet att arbeta med sina emotionella upplevelser. Läs mer här: Experiencing Scale

Författaren till texten